Hem

Är det fel att inte vilja växa upp ibland? Att längta tillbaka till tiderna där hemma i norr med syskon, riktiga årstider, ritualer och traditioner? Sådant som alltid vart, än hur trivalt det är så är det ju som så det alltid ska vara.. tycker jag.. eller har jag svårt att släppa taget om. Hemma den här tiden är älgjakten inne på andra säsongen, pappa kanske glömmer bössan hemma och jag skulle behövt kliva upp tidigt som tusan, förbanna världen för att jag måste och ha en harmonisk bilfärd upp till stugan för att ge honom geväret igen. 
I november kommer mamma fylla år, skulle inte behöva som nu sitta och planera för att allt jag kommer på på något vis måste transportera sig 96 mil för att komma i rätt händer i rätt tid. Till jul skulle hela familjen vara samlad igen.. som när man var liten, uppradade på stolar, skrämda och förväntansfulla på tomten. På våren skulle backen vara öppen för snowboard varje helg, isen på gatorna skulle täppa igen brunnarna så man gick genom hav av halkigt iskallt vatten och bad till gud att inte halka och falla i. Och på sommaren skulle tiden fått växla mellan Ica, stugan och vännerna. 
Lite av allt det goda som man inte tänkte på att sakna när man upplevde det varje dag, bara för att jag inte insåg att det kanske någongång skulle ta slut. På något vänster växte man upp och det kom som en överraskning att detta som man är så van vid inte längre är min vardag. Att jag ska skaffa mig egna traditioner när de gamla inte längre finns inom räckhåll! 
En sån annorlunda känsla! Sorgligt, konstigt men samtidigt något man måste göra... växa upp. Trots allt så är mina traditioner inte de traditioner min föräldrar haft hela livet. Det är de som skapat uppväxten, bestämt platsen och gjort min uppväxt till det som jag saknar nu men är så tacksam för att ha haft! 
 
En liten gigantisk hemlängtan från min sida bara! Vad som händer när höstens mörker faller på och tentorna tar överhanden om allt roligt som annars dränker de flesta känslorna som påminner hur det var förr! 
Mitt liv nu är så annorlunda. Snön håller sig inte mer än en vecka på marken, jag går på sittningar, vinkvällar, har möten och är aktiv i studentlivet. Gymmar med massa människor som är mig nära (vilket jag inte gillade hemma) och ogillar nordstan lika mycket som broccoli (tjockt med människor där!!) Älskar läggan som inte har överflödigt mycket saker som hemma och är snyggt inredd och gör egen middag nästan varje dag! Idag blev den dock inte ens särskilt bra, brände korven och stoganoffen smakar mjöl... suck! 

Ni som är kvar där hemma kan ta vara på det här och tänka på vad ni har, uppskatta det och börja planera vad ni vill ändra på i framtiden.. tror jag gjorde något sånt också, har inte så mycket jag vill ändra på här nere iallafall så något måste ha gått rätt till i min planering.. bara snön som suger fett här! Och bäst av allt... min bestickslåda är överst i lådraden(!!!!!!) mamma och alla ni som var ofta hos oss hemma kommer fatta vad jag menar! woopwoop!! Hahah men nu ska jag göra lite mer onyttigt innan tentaplugg tas upp igen! So looooooong mates!!!