Ibland glömmer jag bort hur roligt och intressant livet faktiskt är, och hur olika det upplevs för alla! Jag är 20 år, sitter på mina 18 kvadrat och lever det så kallade studentlivet i göteborg! En stad jag inte har så många personliga band till än, en stad som inte liknar där jag kommer ifrån alls och jag finner mig själv såååå ung, såååå i början av livet, sååå naturligt för just mig! 
Samtidigt i en annan stad ca 100 mil härifrån får en gammal klasskompis, född endast två dagar före mig, uppväxt i samma lilla samhälle, en son. Ett barn! Jisses! och här satt jag och tänkte på hur ung jag är och så kommer det fram att vi alla från fina lilla nordmaling födda 92 visst kan bli föräldrar? är vi så vuxna!? Jaa tydligen och kunde inte vara gladare för min lilla svinigt jobbiga klasskompis som fått bli pappa! 

Men här sitter jag, född endast två dagar senare och är inte ens i nääääärheten av det liv han har nu, bra eller dåligt kan jag inte svara på, mitt liv är utformat precis som jag har velat att det skulle bli men man kan inte svara på det okända. 

 

Men det är kul att se vad som händer när man tar andra vägar, hittar någon man älskar, går ett program som ger arbete direkt och inser att man har det så bra att man vill utöka det! 

Jag gör ju densamma, utökar ett redan superb liv med vänner, når nya höjder med skola och spenderar min fritid på en klättervägg eller framför en bra film i min supermysiga 18kvadrats lägenhet.... Men kan säga en sak, att i jämförelse med Albin, känner jag mig nu som ett riiiiiktigt litet barn haha! 
Önskar iallafall paret sömn om natten och nya lilla grabben välkommen till världen!! :)